Ragnsells, brand & Covid!

En fullständigt overklig dag.

Den började lugnt och fint. Vi åkte till Ragnsells med en massa skräp på förmiddagen.

Här ”kastar Alicia spjut”!

Vid ett sätter vi oss i köket för att äta lunch. En stund senare tittar Daniel ut genom fönstret och säger:
- VAD är det där!?
Jag och A tittar ut. Jag konstaterar:
- Det där ser inte friskt ut.
Det är något vitt utanför köksfönstret.
Alla tre rusar till gavelfönstret i köket och ser att det fullkomligt väller ut rök från vår grannes hus, två hus bort.
- Vad gör vi, gastar jag!? Ta på er, de behöver hjälp!!

När vi kommer utanför dörren är röken så tjock att vi inte kan andas. A får panik och rusar in igen. Nytt försök och luften var betydligt mer lättandad vid ladugården.

Vad som hände de närmaste timmarna på vår grannes gård kommer jag inte skriva så mycket om med hänsyn till våra grannar.

A tyckte det var väldigt läskigt när lågorna slog upp ovanför taket och jag gick hem med henne, då sa hon:
- Mamma, det här är som en film. Det är overkligt.

Daniel kom strax hem och hade fått info om att det inte behövdes mer hjälp.
- Det finns inga möjligheter att det stämmer, sa jag. Du får ta hand om Alicia. Jag går tillbaka och ser vad jag kan göra. Det tog några timmar innan jag var tillbaka hemma igen.

En sak skulle jag vilja skicka med den som inte varit med om något sånt här och möjligen kommer vara det i framtiden. Man är ju SÅ itutad att man inte ska gå till olycksplatser, att man inte ska störa. Och det ska man ju inte förstås. Men i såna här fall får man ta mod till sig och fråga om man behövs. Det är dessutom inte säkert att det räcker att fråga en gång och en person. Utan man måste ta det vidare. Vi var flera som hjälpte till hela eftermiddagen.

Brand är väl det som är bland det värsta man kan råka utför, förutom sjukdom och dödsfall. Det bästa idag är att ingen människa eller något djur kom till skada.

Ja, fy farao.

När jag kom hem låg A i soffan. Hon frös och var såååå trött så hon orkade inte dansa, sa hon. Då anade jag ugglor i mossen…
38,2 i temp.
- Du Alicia, sa jag, det är dags att ta Covid-test.
Och jojomän! Det visade positivt på en halv minut. Ingen tvekan alls.
Nu fattar vi att detta startade inte idag. Men med ett barn som tidigare haft krupp, med känsliga luftrör så har hon i såna fall haft Covid 40 gånger under pandemin. Eller det räcker inte…. vi är luttrade.

Jag och Daniel har testat oss ikväll också, men vi är negativa. Jag misstänker att jag redan har haft Covid, men vi får se.

Ja, det var en start på ett sportlov vi kommer att minnas i resten av våra liv. Nu hoppas vi att det vänder fort som tusan!

Ta hand om er!

With love

Lottie

Gillar

Nya inlägg